Flygplanet var en vidareutveckling av den tidigare producerade Curtiss P-36. Största skillnaden var den nya motorn, en vätskekyld V-motor (Allison V-1710-19). Planet provflögs första gången 1938. USA, som ännu inte gått med i kriget, sålde 140 plan av typen till Frankrike, men innan de levererats hade Frankrike kapitulerat och flygplanen sändes i stället till Storbritannien där de tacksamt togs emot. P-40:an är mest känt som planet som flögs av den amerikanska frivilliggruppen “de flygande tigrarna”. Gruppen målade karakteristiska hajtänder på nosen av sina plan. I England blev planet känt som Tomahawk Mk.Is.
Flög över Sverige
Många av de allierade plan som gjorde operationer över Tyskland flög över Sverige på sin väg hem efter utfört uppdrag. Detta till största del beroende på att Sverige var neutralt och så länge de flög över svenskt territorium var risken därmed liten att de skulle beskjutas. Många av dem tvingades dock, på grund av skador eller bränslebrist att nödlanda och somliga störtade i Sverige. Några sådana flygplan har dragit till sig intresse nu i modern tid och ett Störtat bombplan från kriget bärgas i Skåne i sommar. Vad som senare skall hända med planet är inte känt, men varken de allierade eller amerikanarna brukar vara speciellt intresserade av att få tillbaka sina gamla flygplan.
Inte ett stridsdugligt plan
Engelsmännen ansåg till en början inte att P-40:an var lämpligt för luftstrid. Mest för att mycket av utrustningen var designad för franska flygare. Till exempel fungerade gasreglaget omvänt mot vad det gjorde i engelska och amerikanska plan. Planet hade inte heller självtätande bränsletankar och vindrutan var varken armerade eller skottsäker. Planet användes därför av engelsmännen mest för taktisk rekognoseringsflygning. En ny version P-40B försågs med armerad vindruta och ett maskingevär på varje vinge. P-40C hade självtätande tankar och ytterligare två maskingevär. Av engelsmännen kallades dessa två sistnämnda Tomahawk Mk.IIs och Tomahawk Mk.IIas (även utrustat med engelsk radioutrustning). Engelsmännen beställde 930 P-40C, som de ansåg var den första stridsdugliga varianten av planet.
